Förlåt mig, snälla ni förlåt mig.

Förlåt för att jag levt på riktigt o struntat i att skriva, rapportera eller ens fundera på bloggen. Bättring lovas

Förlåt mig själv.

Förlåt att jag levt alldeles för slösaktigt sen den 25e och nu får du lida.

Förlåt L.

Att jag inte ger dig hela mig, trots att du så gärna vill ha allt.

Förlåt mig mamma.

Jag har lovat att inte köra för fort, men jag var tvungen att komma i tid till jobbet. Det var ju inte nån trafik alls på motorvägen.

Förlåt mig B.

Att jag och vännen L analyserar och försöker lösa dina problem bakom din rygg. Att vi går i maskopi med att försöka få dig att må bra och ständigt analyserar dina framgångar till att må bättre.

Och en liten single malt on the side.

Förlåt mig!

Förlåt mig för att jag inte outade mig så mycket som ni ville. Att avslöjandet inte var större och tuffare. Än det var. Men jag gillade uppmärksamheten och era kommentarer.

Förlåt mig B.

Förlåt mig B för att jag låter bli att berätta om L för dig. Men du är lite för ömtålig just nu. Du behöver egen boost. Inte veta att jag träffar nån ny.

Förlåt mig själv.

Förlåt att du inte tar för dig när du borde och säger ifrån när du borde.

Förlåt mig alla på jobbet.

Jag funderar på att vara hemma imorgon bara för att jag känner mig så trött.

Förlåt mig Björn.

Att jag sa att du har fula skor bakom din rygg.

~ O ~ förlåt mig.

Förlåt mig att jag inte hittar orden i all stress som varit de senaste dagarna.

Förlåt mig HSB.

att jag betalade min räkning ett par dagar för sent.

Förlåt mig Angelica och Mimmi.

Jag borde sagt adjö på ett bättre sätt.

Förlåt mig Björn, Patrik och Mikael.

Ert sällskap skulle blivit lite för mkt för mig ikväll. Jag behövde space.

Förlåt mig Hanna.

Jag har inte riktigt haft tid att höra av mig. Har varit upptagen. Har inte velat säga hej o att jag inte hinner fika. Kanske har jag varit lite feg också. Men det kommer. Nu har jag tid. Jag hörde ju av mig på jul. Trots att det var lite hemligt.

Förlåt mig Therese, för att jag inte pratade mer med dig i söndags.

Jag ville men var lite väl splittrad. Nästa gång hoppas jag.

Förlåt mig Hanna, Jill, Michael, Ida, Elin, Karin, Lisa, Peter och Olle.

För att jag sa att jag skulle höra av mig men inte gjort det. Nåt kom emellan. Feghet, arbete eller nåt annat jag inte kan skylla på.

Förlåt mig Karin.

För att jag inte sa nej när jag borde gjort det.

Förlåt mig Mamma.

För att jag ibland skyller på att jag är stressad när jag i själva verket bara inte orkar prata eller är upptagen med nåt annat som känns viktigare än ditt samtal.