Just nu är jag gruvligt trött på hela Gbg.

Snackade smått med J och då kände jag igen hela grejen. Jag längtar bort från gbg. Men egentligen längtar jag bort från folket. Eller snarare. Jag längtar efter nåt nytt sällskap. Nåt speciellt. Roligt. Spännande.

Göteborg manifesteras av mina vänner. Och dom är jag smått trött på.

Jag menar min upplevelse av Gbg är väldigt mycket befolkningen. Och den del av befolkningen jag träffar oftast är mina vänner.

Utan att vara stygg så var det mycket roligare när folk brände ut sig eller var otrogna en massa. För sisådär 5-10 år sen. Idag så är det roligaste som händer att folk flyttar till villa eller skaffar en unge till.

Jag är för gammal för det här. Eller för ung.
Gör om gör rätt.