Visst vill man mest bara vara ute just nu. Som i söndags. Trots hård baksmälla så lyckades jag ändå behålla utelusten.
Och önskan om att vara nån annan stans. Nån annan gång. Med solen och en varm bris i ryggen. På väg nånstans. Ingenstans. Var som helst.
Ingen kommentar. Skriv nåt vetja...
Lämna en kommentar