Så, nu har jag jobbat 12 timmar idag. Mer kommer det bli. Hoppas jag kommer hem före midnatt. Och att jag slipper åka hit före 08 imorgon.

Vi hörs när jag är tillbaka.

ikväll blir det som på midnatt, det ska vara tyst i husen.

fast mer på bloggsidan. ska köra en helt datorfri kväll. vila upp mig från all stress.

börjar med att åka o handla lite, sen hem, städa, laga god mat och bara ta hand om mig själv. läsa lite, kanske lösa en suduki o lägga sig tidigt.

så vi hörs imorgon.

tills dess kan ni få roa er med att skriva nåt snällt till mig. som kan få mig att le under stressen som kommer vara imorgon.

Tills dess!

vissa dagar kallar ensamheten.
kallar känslan av att vilja vara själv.
ha egen tid.
vuxen tid.

ikväll.

själv.
inte jobba.
bara vara.
själv.

ikväll.

…like everyone else

Jag har placerat min blogg i
Göteborg på bloggkartan.se

Idag är det låsta dörrar.

Vi har dagar, veckor och månader när vi helt och hållet stänger alla våra dörrar på jobbet. Vi låser ute hela omvärlden och låter ingen se vad vi sysslar med.

Hemlighetsmakeri av den värsta sorten, ingen som får veta något om vad vi gör. Skulle vi trots allt avslöja oss får vi minst tjugo tusen piskrapp från vår kund och den avslöjande personen i minst lika många av vårt företag.

Förra gången vi hade låsta dörrar här så hade visst redan informationen läckt ut på internet. Innan vi ens fått reda på den. Men likväl. Stängda dörrrar med hotet om rapp hängande över våra axlar.

Spännande spännande.

Jag känner 4 st bloggare inom 3 minuters gångväg hemifrån mig.

Det har varit sjuka 24 timmar nu det senaste.

Ett nytt projekt. Kräver förbaskat mycket jobb. Snabbt. Effektivt.

Så jag fick ett dokument igår kväll. Jobbade hemifrån på det. Fram till 22.30 nånting. Eller om det var ännu senare. Hur som blev jag klar. Och innan jag hade ätit en kvällsmacka och slappnat av tillräckligt för att kunna somna var klockan närmre 01.

Skulle vara på jobbet klockan 08 i morse för möte med viktiga kunden. Till skillnad från strax efter 9 som jag brukar komma. Eftersom jag är morgontrött var jag riktigt nervös över att försova mig*. Det gjorde jag inte. Utan jag vaknade 06.00.

Åkte till jobbet och var här i god tid. Flera möten och stressigt under dagen innan jag nu den senaste timmen väntat på nästa dokument. Så, här sitter jag igen. I väntan på att få jobba klart för kvällen. Lär nog bli ett 14-timmars-pass idag igen. Sen har jag bara lite mer helvete kvar under resten av veckan.

Och om allt går bra så tänker jag gå ut och supa skallen i bitar på torsdag med gratisdrinkar och annat trevligt.

* Ni läser kille som missat flyget, kalle ankas julafton och sin egen student pga försovning. Eller nåja. Nästan i alla fall.

tomhet
tystnad
lurar som hjälper
skriken i mina öron överröstar och dränker
omvärlden som försöker tränga sig in

jag föredrar tystnaden
istället för era ord
så era rop inte avbryter
mina tankar

tomhet, tystnad fast musik i mina öron
som en matta.

Jag skulle skriva om helgen, berätta allt roligt som hänt. Men orden har tagit slut. Framförallt så har orken tagit slut.

så här kommer en väldigt väldigt kort version:

kurs, öl, öl, öl, drinkar, öl, korv, öl, rom&cola, 2-sitssoffa, nyhetsmorgon, sömn, frukost, sömn, sushi, kaffe, öl, öl, godis, öl, öl, promenad, sömn, frukost, fika, 11 mil i bilen, annans släkt, säng, tv, säng, sova.

jag vet, ibland är jag som ett monster.
jag slukar dig. äter varje ord.
beter mig så centrerat. snurrar runt
mig själv.

slår knut på mig själv. allt för dig,
för att du ska se mig, titta på mig.
se mig. här är jag. jag äter dig.
jag tar all plats och mer än så,
vill inte ge dig till nån annan

monstret kommer fram
tjuven. skurken.
hellre att du hatar mig,
och ser mig.

än att du inte ser mig alls.

förmodligen är jag skyldig. skyldig till allt.
allt som gick fel.
jag var ditt monster.
så snälla se mig, så jag slipper
skrika, bråka, ilskna,
tappa all kontroll
återigen. för att bli sedd.

förmodligen är jag skyldig. skyldig till allt. jag gjort mig själv.
fast det var allt jag kunde.

droppar inte fyller inte bägaren längre.
den står där. bägaren. Precis som förr.
Men nu tömms den direkt.
dropparna fyller aldrig.
utan jag lyckas hälla av.

direkt.
precis som jag borde.

jag sätter en gräns. säger stop. säger till och ifrån.
istället för att flänga hit och dit.
istället för att svämma över.

det är ju faktiskt ganska enkelt. säga nej.
säga till och säga ifrån.

dagens uniform
jeans, nudie
svart t-shirt levis
grön longsleave, tiger
vit gubbtröja, vailent

Orden flödar idag.
Vet inte vart dom kommer ifrån
än mindre vad dom betyder.

Men lusten är tillbaka.
Det rinner ur mig igen.
Som vanligt.

Välkommen tillbaka.
Tack. Det är skönt att vara här igen.

kom över, hälsa på
du är så välkommen
du får egen nyckel.
jag kan vara tyst.
bara jag får titta på.

kom över, kom över mig
lämna mig

men snälla kom över till mig
stanna i natt.
jag ska vara tyst.
jag ska bara titta på
titta på dig

se din bröstkorg och
täcket rör sig upp och ner
i takt med din andning

se ditt fridfulla ansikte
när du sover
dina kurvor, dina former
när du vänder dig bort
och slutligen
din rygg när du går
igen

- Jag ska börja träna igen!
- Jaså. Vart då?
- Provträna en månad på Andas. Ligger ju hemmavid.
- Wandas. Åh fan. Provträning?!
- Säkert…

ibland är bara tystnaden
ett tecken på att man tänker
ibland är det för att man
inte vågar prata

ibland pratar man
för att man inte tänker
ibland är det för att man inte
vågar tänka

solens strålar ekar över gården som barnets skratt
barnet som inte kom, som inte gick. barnet som försvann

rösten faller bort tillsammans med tårar. ner över kinden.
orsaken verkar sann. sanningen värker. orsakar så mycket.
jag inte kan nämna. så ond. orsak var ondska.

smärta som kommer, griper tag i magen. vrider den ut och in
en jordbävning som förstör husen.

långsamt förstår jag att vinden inte bär mina ord
mina önskningar kommer aldrig komma fram
7 mil bort. alldeles för långt. för många murar ivägen.

förbjudna rum, rymmer monster som aldrig borde släppas ut
dörrar låsta, nyckeln bortkastad som barndomens enda försvar.
så inga känslor rymmer, inget bubblar ut.

Och när du vandrar, ser tegelväggen, på vänster sida. Där.
Sen muren vid höger hand.
Dörrarna du bara bör passera. portarna du inte vill öppna.
En enkelriktad återvändsgränd.
smalnar av. längre in.

snälla fortsätt, cellskräcken till trots
snälla bind mig likt ljuset på din arm
låt mig växa och plåstra sen om min själ
det är värt det.
snälla säg att det är värt det.

Rekommenderar inte att sova en halv natt i en 1.2 meter lång 2-sitssoffa. Inte ens under berusade omständigheter.

Ungefär så länge har jag tagit det lugnt i helgen. 3 minuter.

Resten av tiden har varit massa action. En hit och en dit.
Rapport kommer när jag får tid. Dessvärre är det lite ont om det nu.

Var på Kafé Japan igår tillsammans med lite vänner. Efter vi ätit satt vi tjötade över ett par öl. Mycket trevligt.

Lite sugen trots god sushi beställde jag in kalla bönor i flingsalt. Underbart gott.

Det dröjer lite men helt plötsligt kommer dom med både bönor och en hel bricka med massa olika sorters inlagda saker. Gurka i ingerfära och chili. Kål. Lök. Massa godsaker. Det hela serverades med kommentaren:

- Det blev visst en felbeställning så ni får lite extra.

Inte första gången det händer heller. Händer titt som tätt till och med. Bäst var gången jag fick 2 portioner grillad lax.

- Mycket trivsamt.