Detta är mitt 500′ade inlägg. Sen 2005-09-20, kl 15:28. Det var då jag började. Detta har blivit en del av mig. Ni har på nåt sätt blivit en del av mig. Som nån form av samvete, eller betraktare. Besökare i den del av mitt liv jag vill visa upp. Och fram till nu har jag faktiskt visat upp nästan allt.

Det bland viktigaste som hänt mig under de senaste 28 åren och 362 dagarna hände natten efter midsommar i år. Då tog jag ett beslut. Om vem jag vill vara. Om vad jag vill med mitt liv. Nånstans där vände mitt liv. Det var en vändpunkt. Jag vet inte om det gått neråt hela vägen dit. Men jag har helt klart varit mer lycklig sen dess jämfört med alla år innan. Jag beskrev den natten ganska så tidigt i min blogg-karriär. Efter sisådär 20 dagar. Att jag dessutom lyckades knäppa en relativt snygg bild med mobilkameran samma natt gör det inte sämre. Det känns som om det om något är värt en repris. Om än lite modifierat, så here goes:

_____________________________

Detta var natten då allt hände,
då jag bestämde mig, då jag gick vidare

minns inte vädret dagen efter,
men jag är säker på att solen lyste i mitt ansikte.

Så skönt, så rent, allt kändes så bra
att ha bestämt sig
Att gå vidare, att släppa det som var
det bestämde jag mig för

Borde varit bakis
Borde varit trött
Borde så mycket.

Men jag ville inte längre….

Ingen mer smärta. Ingen tvekan.
Framåt, mot mitt mål.
Inte fly min vardag.
Framåt,
trots att jag har bråttom
får jag inte stressa
måste andas in,
känna varje doft av resan

målet är inte längre fast,
endast riktningen.
ditåt, framåt, det är mitt mål
min riktning är glädje, värme.
Mot ett hem.
Mitt hem.