Ibland så ser jag min framtid med kristallklar tydlighet. Vet precis vad jag vill, vart jag vill och förvånandsvärt nog också hur jag skall komma dit.
Men som den härliga känslomänniska jag är så svänger pendeln allt för fort.
Nästa vecka, dag, timme, stund eller ögonblick har jag ingen som helst aning. Jag ser inte varken framåt eller bakåt. Det är som om känslorna förblindar mig.
Det sägs att man kan tappa orienteringen när man dyker. Man vet varken upp eller ner, man tror man simmar uppåt men i själva verket går det åt nåt helt annat håll. Lite så det känns nu. Skulle behöva en riktning idag. En plan. Nedskriven och klar.
Skulle också behöva lite självkänsla och jävlar annamma. Men det får bli en annan dag. Tror istället jag skall gå tillbaka och läsa mina komplimanger. Som jag skrivit om innan. Kanske kan det styrka mig.
Eftersom jag är lite vilsen och ni ändå har vägarna förbi här får ni gärna peka ut vart jag ska gå. Jag vill till det där stället med rosa moln och lukt av jordgubb. Igen. För det var ju inte så längesen jag var där..
February 9th, 2006 at 12:44
tipps: läs en bok den kan vara som en kompis som är lika klok som en själv
en bok har liksom mångnga sidror liksom vi har mångnga sidror vi menniskor
i alla fall har vi ett par stycken
första sidan när man föds
okcså mellansidan mitt i när man är här o
kcså sista sidan när man dör
okcså baksidan den andra sidan på den andra sidan där dom andra är dom som man inte kan hittra
vilkcen är den bästa boken det undrar jag nu yo
fjodor kankse dostojevskij
eller upanishaderna eller koranen eller bibeln eller bara en trasig serijetidneing som innehållrer alla samma drömmrar: bli glad bli rik bli kompis bli någnonting
bli fantomen
February 9th, 2006 at 13:35
Fantomen, jesus eller muhammed är lika samma.
En god vän. För dom som behöver. När dom behöver.
Och jo.. jag läser en bok. Den är vacker, en bra vän men inte bästa vännen.