Har spenderat en stor del av förmiddagen med att maila med vännen B. Han har mått rätt dåligt och sprungit in i väggen lite light sådär.

Känns skönt att han äntligen börjat flyta nu igen.. Men på samma gång så ser jag så lätt hur han stänger av en massa, hur han lägger ut sina problem.

- Bara jag kan flytta så kommer jag må mycket bättre.
- Bara jag träffar rätt tjej så kommer allt lösa sig.

Så har det låtit nu under nån månad. Men idag var det nåt som hade hänt. Han har helt plötsligt insett att han nog själv behöver flyga för att kunna flyga tillsammans med någon. Att han behöver hitta styrka och positiva saker i sig själv. Istället för att lägga ut allt på någon eller något annat. Det är så skönt att höra. Så stort steg framåt för honom i hans medvetenhet. Värmer mig. Att se att han är på rätt väg. Att komma vidare… Att flyga.

Nu behöver han bara hjälp att själv veckla ut sina vingar. Och lita på dem.