Nu macka, sen vindate. Sen förhoppningsvis inget bloggande.

Imorn jobba. Så vi får se när jag kommer förbi.

Ha det bäst!

Insåg just att jag haft min blogg i mer än en månad. Insåg allt jag gått igenom på denna tiden. Så lite tid. Så mycket som hänt. Känns otroligt att det bara var en 37 dagar sen jag startade.

Så mycket trevliga kommentarer, så mycket bra tips. Så mycket snälla mail. Eller nåja. Ett par snälla mail åtminstone. Ni kan helt klart bättre.. ;)

Så mycket bloggar jag hittat till utifrån era kommentarer och länkar. Så kul!

Jag känner mig väldigt mycket som en helt annan människa idag. Kanske är jag det också. Eller kanske inte. Men vilket fall som helst så har bloggen varit en fantastisk ventil och ett fantastiskt bollplank. Så många saker som nog inte skulle blivit lika självklara för mig om jag inte skrivit om dem.

Så, tack bloggen. Vi hörs snart igen!

Kram

Ps. Läs mitt första inlägg, Nummero 1 klockan 15.28 den 20e september.

Om 2 timmar får jag besök. Då ska vi dricka vin.

Jag är inte sugen på vin. Men jag får städa ändå.
Så nu städar jag. Sen dricker jag vin.

Inte för mycket bara.

Bara lite, 2-3 glas max

Får ju fira städningen.

Suddenly you where dancing in front of…
Through the light towards the darkness…
Surrounding no one else but…
…me

From nowhere you stretched out your hand…
Eager to please my hospitality…
Clueless, reckless I was to…
…be

In the mornings I kept on dreaming
And in the nights it all came true
Didn’t care to look at the walls
Of the castle I was walking through

Didn’t care how you showed your vacancy
Not even when I hit the wall
And in my beloved castle of air
I couldn’t see how the walls began to fall

While dreaming somewhere else
My mind came caving in
While loosing my control I
Anaesthetized my soul from within

I don’t walk like you walk
I don’t talk like you talk
I don’t think like you do
I don’t think like you do

You where the perfect drug I never could do without
You where my perfect drug…

Idag har jag gjort min jobba-hemma-och-skaffa-lite-luft-och-koffein-ritual för sista gången på ett tag.

Det jag gör att jag går till den lokala pizzerian, beställer den vanliga. Kilar iväg till grannkiosken och köper gp. Läser halva tidningen och tjötar med bagaren innan jag sen drar iväg till Zenit. Där köper jag en stor ond som jag sen sitter och njuter av cirkus en timme medan jag pratar med lite löst folk, läser klart gp och bara njuter.

Jag kommer sakna detta. Det har varit en skön del av mitt liv. De där mötena man får med folk. Kaffet som man njuter av riktigt länge. Och att bara sitta där med sin tidning. Slö-läsa och se på folk. Att göra samma sak på helgen är inte riktigt samma sak. Det ska helst vara en vanlig vardag, och gärna efter lunch. Då är det skönast.

Men nu, nu väntar en annan framtid. Får dricka en snabb kontorskaffe framför skärmen i fortsättningen. Eller i alla fall ett par månader framåt.

Man kan ju bara hoppas dom har okej kaffe.

Ångern börjar komma över en nu, borde jag valt jobbet med bäst kaffe. Eller som har närmst till nåt kaffe. Eller, hjälp!

Nåja. Gjort är gjort. Det kommer nog bli bra i alla fall.