Så, nu är samtalet avklarat. Det där svåra.

Dom skall återkomma på måndag förmiddag. Då skall vi ha telefonsamtal medan dom sitter i en bil. Om jag inte får tillräckligt bra erbjudande av dem kommer jag gå till det andra jobbet.

Känns skönt, även om jag bara vill ha ett påskrivet kontrakt nu så jag kan sätta igång.

Nu skall jag för övrigt iväg och fika på Publik med vännerna B & L. Ska bli skönt. Lite lagom så, sen får vi se vad kvällen har i sitt sköte. Egentligen skulle jag velat gå på after work, men en aw är struken. Kanske det kan bli nån annan. Vi får se.

Hoppas ni får en bra kväll. Det ska jag försöka ha, även om den säkerligen blir datorfri.

Kram så hörs vi imorn…

Ps. Varför kan jag bli röd om kinderna och känna mig nästan generad när jag blir uppspelt. Som t.ex. vid spännande kommunikation eller jobbiga samtal.

Nu skall jag ringa min eventuella arbetsgivare. Göra mitt löneanspråk. SÅ SVÅRT!

Hatar att be om pengar. Det är nog det värsta som finns. Nä. Atombomber och plågsamma djurförsök är värre. Men annars så.

Men seriöst så önskar jag verkligen jag hade en professionell förhandlare. Nån som kunde göra allt det för mig. Vore gott.

Rapport kommer snart igen.

Varför är jag sån att jag så fort jag hittat nåt intressant, vare sig det är en människa, ett projekt eller ett nytt jobb så vill jag bara sätta igång med det samma. Vill inte vänta en sekund utan börja direkt.

Varför är otåligheten där hela tiden?

Jag har aldrig varit bra på att spela svår att nå, antingen kan man nå mig. Då är jag där en massa, kanske till och med för mycket. Eller så når man inte mig. Inga spel. Bara otålighet. Hela tiden.

Jag har åtminstone haft 2 besökare som surfat på nån form av porr-sida och sen kommit till min sida.

Känns minst sagt konstigt. Och ännu konstigare att sidorna var en japansk bondage-sida och en tysk dito.

Undrar om dom får ut nåt av min sida. Eller nej, jag vill nog inte veta.

~ O ~

Okej, så här gick det.

- Jag fick jobbet.
- Jag bad om en bra lön.
- Jag fick en okej lön.
- Jag får okej förmåner.
- Jag ska lämna besked på måndag eftermiddag.
- Jag kan börja redan på tisdag.

Varför är jag inte mer glad?

Nu skall jag jobba på med det egna och svara på mail,
mail som gjort mig gladare.

Off I go, intervju nr 2 på Jobb nr1. Social och löne-intervju.

Spännande. Kul.

Jag är hungrig!

Off I go. Får äta nån annan gång.

~ O ~

Okej, jag är nervös.
Jag är trött.
Jag är spänd.
Jag är kissinödig.

Får ta en dusch och skriva efter det. Om jag hinner.

Annars vet ni ju att jag skriver sen i eftermiddag.

~ O ~

Tänk om jag inte somnar, tänk om jag bara somnar direkt.

Vet att tankarna troligen kommer snurra väldigt fort ikväll. Framåt, bakåt runt runt. Spännande. Massa saker.

Imorgon kan mitt öde avgöras. Vad som skall hända med mig. Vad jag skall göra.

och sen har vi ju det där med jobb oxå.

Då sitter jag där, väntar på att får träffa henne. Hon som kan bli min chef.

Jag vet inget alls, nästan inget. Rekryterad. Godkänd.
Men inte anställd. Inte ännu. Kanske inte alls.

Jag har på sätt och vis redan dömt bort dem. Dom är inte vad jag vill. Trots att jag inte vet nåt om dem.

Det är nåt som inte känns rätt. Fel struktur, eller kanske fel plats.

Jag tänker göra som H sa. “Begär så mycket att du nästan skiter på dig” Usch. Gillar inte den tanken. Gillar den inte bildligt. Gillar den inte meningen med det heller. Jag är duktig, det vet jag. Men jag är blygsam. Och jag har svårt att ta betalt.

Jag vill ju vara omtyckt. Vill inte vara förlöjligad. Jag vill passa in. Så jag nöjer mig med att bara ta i så jag skäms.

Så får vi se.