Dagens uppgift att skriva en text är svårt.
Förr i tiden flöt texten, den bara kom. Som om den behövde komma ut. Kanske behövde jag släppa ut den på den tiden. Oftast fanns en känsla som jag utgick från. Skrev det som kom. Fanns det en idé om innehåll och mål med texten var det alltid vagt. Jag flödade och orden rann ur mina fingrar in i tangentbordet och upp på skärmen…
Så fungerade det förr. I 20-årsåldern. På gymnasiet. På högstadiet. När jag var ung.
Idag började med en idé, sen en titel. Sen försökte jag skriva. Orden flöt inte. Allt känns bara uppspaltat. Ingen flow i varken orden eller skrivandet. Krystat är nog ett bra ord.
Jag har lyckats krysta fram texter massa gånger under årens lopp. Beställningsjobb skulle man kunna kalla det. Skriv en text till den här låten har nån i banden sagt. Men inser nu hur lite de berör mig. Därför lägger jag undan denna idén och låter den mogna ett par dagar.
Vidare kan jag skvallra om att det blir en fika med Håkan om jag har tur, efter det så blir det lugn kväll med M. Kanske en film? Lite sugen på typ Donnie Darko eller nåt annat sjysst.
Imorn blir det extraknäck på morgonen o lunch med Jmy, sen blir det tillbaka till vanliga harvandet!
Så bli inte orolig min läsare (du vet vem du är), om du inte hör nåt förrän fredag lunch. ;)
Tips #3
David Urwitz är verkligen en toppenkille som hängt med mig under det senaste halvåret. På nåt sätt har han lyckats vara viktig under varje fas trots att han inte fastnat nånstans.
www.davidurwitz.se
September 22nd, 2005 at 16:37
Tror du att man blir för självkritisk när man blir “vuxen”, helt enkelt? Ibland känns det så. Jag brukade älska att skriva noveller och liknande, men nu ratar jag alla idéer innan jag ens börjat. Ingenting känns bra nog för att vara värt besväret.
För övrigt är Donnie Darko en av mina absoluta favoritfilmer!
September 22nd, 2005 at 17:02
Mm, jag har också fortfarande skrivklåda, men jag har inga höga ambitioner vad gäller texter längre, det blir bara blog, mail, brev och sånt. Egentligen skulle jag vilja skriva en roman, men har ingen aning om vad den skulle handla om.
Det här inlägget var inte så mystiskt, jag förstod det mesta. :) Fast jag blir väldigt nyfiken på vad “det vanliga harvandet” innebär. Och varför vissa personer nämns med namn och andra bara med initial. :)
Berätta mer om sig själv, kanske?